Labbrapporter
5.3 11. Häll upp ett glas i kallt vatten
Min fina bild :D Det mörkblåa ska föreställa de små bubblorna!
A. Jag fyllde en bägare med kallt vatten.
B. Jag lät den stå i rumstemperatur i 10 minuter ungefär.
C. När jag kollade efter ett tag så såg jag att det var pyttesmå bubblor på insidan av glaset.
D. När vattnet blir lite varmare än det iskalla vattnet innan så bildas det pyttesmå bubblor i glaset längst med bägarens botten och på kanterna. Bubblorna rör inte på sig utan de ligger stilla på kanterna och botten.
Min fina bild :D Det mörkblåa ska föreställa de små bubblorna!5.3 10. Bubblor i kokande vatten
A. Jag fyllde en bägare hälften med kallt vatten.
B. Jag la bägaren med det kalla vattnet på en värmare och lät det börja koka.
C. Jag kollade medans det värmdes upp vad som hände med vattnet under tiden.
D. I början så blir det små bubblor i botten av bägaren. Sedan bildas det kondensation på insidan av bägaren. Sen så bildas det stora bubblor som stiger mot ytan.
E. Bubblor är vatten i gasform som bildats utav vatten som hettats över 100 grader i botten på kastrullen.
Det fanns ingen is till den sista!
5.2 Vatten har ovanliga egenskaper
1. Vad är molekylformeln för vatten? H2O
2. Vid vilken temperatur är vatten tyngst? 4 grader.
3. Varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden? fast is är lättare än flytande. om hela sjön skulle frysas skulle inte fiskar och andra djur kunna leva i vattnet.
4. Vad menas med ytspänning och hur märker vi av den? Ytspänningen är att vattnets yta är seg, den håller i hop vattendroppar och att insekter kan gå på ytan. Man kan lägga en metall bit så den flyter på vattnet med ytspännining.
5. Förklara vad som menas med vattnets värmekapacitet. Det menar att olika ämnen är olika lätta att värma upp och kyla ner.
6. Berätta hur vatten kommer från djupt i marken till växternas blad. Genom kapillärkraften. Det gör att vattnet kan klättra upp genom sprickorna till växternas rötter.
7. På vilka sätt har du haft nytta och glädje av vattnets speciella egenskaper den senaste veckan? Försök komma på så många som möjligt. Varje gång blodet pumpar, när vi duschar, dricka & mat, naturen.
Hypotes
Material: Kopparsulfat (blått), provrör, klämma, värme platta.
Hypotes - flyter metallen?
Vad tror jag händer? Nej den kommer inte att flyta för att den är för tung och att ytspänningen inte orkar hålla upp den.
Vad hände? Den sjönk ner till botten.
5.1 Vattenplaneten jorden
1. Ungefär hur stor del av din kropp är vatten? Ungefär 70%
2. Hur mycket vatten gör varje person av med varje dag? 200 liter.
3. Berätta hur jordens vatten fördelas mellan saltvatten, is och flytande sötvatten. 2,7 % sötvatten, 97,3 % saltvatten, 2,1% Isar 2,1 %.
4. Beskriv vattnets betydelse för några olika slags transporter. Inne i kroppen transporterar vatten olika näringsämnen, golfströmmen transporterar värme från västindien, skepp som transporterar saker.
5. På vilka sätt tror du människors liv skulle se annorlunda ut om 90 % av jordytan vore land och det bara fanns några mycket små hav? Det skulle bli väldigt torrt eftersom att vi kanske inte skulle få lika mycket regn, vi skulle inte få tillgång till lika mycket dricksvatten.
4.6 Vätgas finns inte i luften
1. Hur stor del av alla atomer på jordytan är väteatomer? 93% av alla atomer är väteatomer.
2. Varför användes väte i luftskepp förr i tiden? Varför används det inte längre? För att det är det lättaste ämne som finns. Det används inte nu för att det är mycket brandfarligt.
3. Vad används väte till idag? Till t.ex margarin och raketer. Väte behövs också för att framställa kemikalier som ammoniak och saltsyra.
4. Många människor tycker att det är svårt att skilja på väte och kväve. Vilka likheter finns det mellan dem? Vilka skillnader? Likheterna är att båda är molekyler med två atomer.
Skillnaderna är att kvävegas kväver elden och vätgas gör så att den exploderar.
Labbrapport andra labben
Material: Bägare, Sugrör, Vanligt kallt vatten, BTB.
Vad gjorde vi? Vi hällde vi i vanligt kallt vatten i en bägare. I bägaren så hällde vi i några droppar BTB. Sedan så blåste vi med ett sugrör i några minuter.
Vad hände? Ingenting hände, men sen så visade Håkan med en starkare BTB som inte var utspädd. Då blev det grönt.
Varför? Det blev ett färgomslag för att visa att det är surt.
Hypotes & labbrapport första experimentet
Hypotes: Jag tror att det kommer att komma bubblor när vi blåser med sugröret!
Material: 100 ml kalkvatten, sugrör, bägare.
Vad gjorde vi? Vi hällde kalkvattnet i bägaren och blåste med sugröret.
Vad hände? När vi blåste med sugröret i vätskan så blev det grumligt.
Varför? För att koldioxiden grumlar kalkvatten.
4.5 Giftiga oxider och smog
1. När började luftföroreningarna öka kraftigt? Under de senaste 200 åren så har mängden föroreningar i luften ökat.
2. Vilka oxider orsakar surt regn? Svaveldioxid och kväveoxider orsakar surt regn.
3. Vad är smog? Smog är en giftig dimma och ibland drabbas storstäder av långa perioder med vindstilla väder, då kan inte fabriksrök och bilgaser släppas ut. Om det är dimma och samtidigt håller de små vattendropparna i dimman kvar både giftiga gaser och sopartiklar.
4. Var är problemet med smog störst? I storstäder.
5. När bildas kolmonoxid och på vilket sätt är den farlig? Ibland när det är ont om syre och när ämnen med kolatomer brinner då kan inte varje kolatom få två syreatomer utan de får bara en. Då bildas ett ämne som kallas kolmonoxid.
Det räknas som en förorening, det är också gamla bilar utan avgasrening som släpper ut kolmonoxid. Man kan också få problem med andningen.
6. Hur uppkommer surt regn och vad ställen det till med? Det bildas av kväveoxider och svaveloxid i luften.
Det försurar sjöar och mark, så att fisk dör och växterna får svårt att ta upp näring.
Ballong experiment
Vi har gjort ett ballong experiment!
Material: Plastpåsar, värmesak som sprutar ut värme, tejp, tändstickor.
Utförande: Vi gjorde olika ''ballonger'' av plastpåsar, vi fixade dom med tejp & lite tändstickor.
Sen sprutade vi in varma luften med värmeapparaten så så flög ballongerna upp!
Slutsats: Det är för att värmen stiger då stiger ballongerna med värmen också!
Koldioxid - både läskbubblor och växthuseffekt
1.Vad menas med oxider? Oxider är en mängd av kemiska föreningar.
2. Ge exempel på några oxider i luften. Koloxider, kväveoxider, svaveloxider.
3. Vad menas med förbränning? När ett ämne brinner så sätts ämnets atomer ihop med syreatomer . Det kallas förbränning.
4. Ge exempel på några tillfällen när det bildas koldioxid. I läsk, vi andas alltid ut koldioxid,
5. Vad är fotosyntes? Fotosyntes innebär att de gröna växterna tar åt sig energin från solen, vatten och mineraler.
6. Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären och vad kan detta leda till? Det bror på att vi har förbränt mycket olja, kol och bensin i fabriker, kraftverk och bilar.
7.Vad är biobränsle och varför är det så bra? Det kan vara ved, eller alkohol och gas som man tillverkat från trä, medan träden växer tar de koldioxid från luften och när de sedan används som bränsle kommer koldioxiden tillbaka till luften.
Ädelgaser till belysning och ballonger
1. Vad heter de fyra vanligaste ädelgaserna? Helium, neon, argon och krypton.
2. Vad menas med att ädelgaserna är ''ädla''? De deltar aldrig i kemiska reaktioner och bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen.
3. Berätta om tre saker som man använder ädelgaser till. Glödlampor, helium i ballonger, lysrör som finns ute, och så finns det i luften.
4. Vad menas med skyddsgaser? Kan du själv komma på några tillfällen där de kan vara användbara? Skyddsämnen är där för att inte fel ämne ska reagera med varandra. Det behövs när man tillverkar eller bearbetar ämnen som inte tål syre eller kväve.
Ozon - en gas på liv och död 4.2
1. Beskriv ozonmolekylen . Vad har den för molekylformel? Ozonmolekylen består av tre syreatomer, därför har molekylformeln O³, eftersom att O är syre och det är tre syreatomer.
2. Vad används freoner till? Freoner används bl.a som drivgas i sprayburkar, och som ''kylämne'' i kylskåp och frysboxar.
3. Hur bildas marknära ozon och hur påverkar de oss? Det kan bildas marknära ozon när solen skiner på bilavgaser. Ozon kan också bildas i elektriska gnistor. '
4. Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt?
Ett försök med värmeljus
Material: Ett värmeljus, en bägare, tändstickor
Tror du att ljuset slocknar om du ställer en bägare upp och ner över det?
Jag tror att ljuset slocknar eftersom att det inte finns något syre kvar, då slocknar ljuset efter ett tag.
Vad hände & varför?
Vi la bägaren över ljuset, ljuset slocknade efter 13 sekunder, ljuset slocknande för att syret tog slut!
No labbrapport
Material: En skål med vatten, en träkloss, en liten bägare som är tom.
Vi la träklossen i skålen med vatten, då flöt träklossen. Sen tröck vi ner bägaren i vattnet med träbiten.
Träbiten flyter då inte längre eftersom det inte finns något vatten i bägaren det är för att lufttrycket trycker ner vattnet. Luften gör att vattnet inte kan komma in.
Syre frågor
Testa dig själv 4.1
1. Ge exempel på fyra gaser i luften och ungefär hur mycket det finns av dem.
Svar: Kväve 78 %, Syre 21%, koldioxid 0,04 &, ädelgaser 0,93 %.
2. Vilken gas finns det mest av i luften?
Svar: Det finns mest kväve i luften.
3. Hur stor del av luften är syre?
Svar: Syre är 21% av luften.
4. Ungefär på vilken höjd tar atmosfären slut?
Svar: Ungefär efter 10 mil.
5. Vad menas med att luften är tunnare på hög höjd?
Svar: Det är glesare mellan molekylerna ju högre upp man kommer.
6. Hur kan du ta reda på om en gas är ren syrgas?
Svar: Man tar en glödande trästicka och stoppar ner den i ren syrgas börjar stickan brinna.
7. Hur ser molekylerna och molekylformlerna ut för syre och kväve?
Svar: Syre: O2. Kväve: N2.
8. Ge några exempel på vad vi använder syrgas och kvävgas till?
Svar: Kvävgas använder vi till t.ex, kylmedel, vid operationer, färgämnen.
Syrgas använder vi till t.ex, andningsgas, järn-och stålframställning, pappersblekning och svetsning.
Bild från Wikiskola.se
Materia s. 3-9
-
Materia är någonting som man kan ta på & väga.
-
Några saker som inte är materia är t.ex Värmen från en brasa, ljus från glödlampor & stearinljus.
-
Istället för att använda ordet massa i vardagen så brukar vi säga vikt.
-
Några vanliga vågar är, badrumsvåg, hushållsvåg, elektronisk brevvåg.
-
a)1200 g
b)3600 g
c)13006 g
d)0,42 kg
e)0,082 kg
f)9,4 kg
-
a)0,15 g
b)150 mg
c)15000 mg
d)1500 mg
e)65,0 g
f)0,065 g
-
2,3 kg
-
a)50g + 10g + 5g + 2g + 2g = 69g
b)200g + 100g + 20g + 10g + 1g + 1g + 1g = 333g
c)500g + 50g + 10g + 5g + 2g + 1g = 0,568 kg
-
Jag tar en spik & väger den. Sedan väger jag hela påsen & väger den. Sen tar jag vikten av hela påsen & delar det med vikten av spiken.
-
Tumstock, måttband, linjal, skjutmått.
-
Skjutmått & mikrometer
-
a) 140 cm
b) 3200 mm
c) 65 cm
d) 2,7 dm
13.
14. (röd fråga)
15. (röd fråga)
16. a) 1dm3=1000 cm3
b)1 dm3=1 liter
c)1 liter=1000cm3
17. a) 100 ml
b)2,5 liter.
18. 5400 cm3
19. Ett mätglas.
24.Den minsta delen av ett grundämne heter Atom, det betyder ämne på grekiska.
25.
e) 2800 mm
f)148 dm
Grundämnen & atomer
Grundämnen & atomer
- Rena ämnen: Materia som består av en enda sorts molekyler
- Grundämnen: Ämnen som inte kan delas.
- En burk, t.ex en colaburk är tillverkad av aluminium, det är ett grundämne.
- Silver är ett av grundämnena, järn är också ett grundämne.
- Alla föremål är uppbyggda av grundämnen.
- Atomos: Det grekiska ordet för ''det som inte kan delas''
- Koppar är ett grundämne.
- Atom: Grundenhet som normalt inte går att dela
- Alla atomer av ett grundämne ser lika dana ut.
- Alla ämnen består av atomer, som kan kombineras med varandra på olika sätt.
- Atomer av samma ämne ser exakt likadana ut.
- Atomer av två eller flera olika ämnen kan sättas ihop & bilda nya ämnen.
- Elektroner: Små partiklar, utanför atomkärnan, men negativ elektrisk laddning.
- Elektronmoln är regioner som motsvarar olika energinivåer, där elektronerna rör sig.
- En kemisk förening är ett rent ämne där molekylerna är sammansatta av två eller flera grundämnen.
- Molekylen är den minsta enheten av en förorening som fortfarande har ämnets egenskaper.
- Kemiska ämnen betecknas med en eller två bokstäver från ämnets latinska namn.
- S = Svavel (Sulfur)
- CU = Koppar (Cuprum)
- PB = Bly (Plumblum)
- CU+S+P=CuSO (kopparsulfat)
- Siffran i bokstavens nederkant visar antaler atomer i grundämnet.
Materiens faser
Materiens faser
- Vatten är ett märkligt ämne, man kan surfa på det, man kan åka på det, man kan såga det, man kan ånga det....
- Allt det här beror på att vattnet uppträder i 3 faser, fast, flytande, gas.
- Man kallar det för is, vatten, ånga.
- Den fjärde fasen: plasma
- När vatten uppträder i fast form kallar vi det is eller snö.
- Fasta ämnen har: - form - volym
- En tegelsten är uppbyggd av molekyler & i molekylerna så finns det atomer?
- En snöflinga är en kristall, mönstret beror på molekylerna. Ingen snöflinga är lik den andra.
- Vätskor har ingen bestämd form, det formar sig efter det utrymme den befinner sig i .
- I en vätska kan molekyler & atomer röra sig fritt.
- Viskositet är ett mått på hur de trögflytande en vätska är.
- Gaser har ingen bestämd form eller ingen bestämd volym.
- Eftersom gaser inte har någon bestämd form eller volym så kan man komprimera det.
- Men den kan sprida ut sig igen, den kan expandera.
- Ju varmare en gas är så rör sig molekylerna & atomerna snabbare.
Boyles lag
- Boyles lag säger att trycket hos en gas är omvänt proportionellt till temperaturen.
- Om det ena ökar så minskar det andra omvänt proportionellt.
Guy-Lussacs lag
- Guy-Lussacs lag säger att volym & temperatur är direkt proportionella till varandra.
- En ökad temperatur på en gas, ger ökad temperatur.
Omkrets 56 cm Temperatur -18 Grader
Omkrets 60 cm Temperatur 20 Grader
Omkrets 66 cm Temperatur 80 Grader
Plasma
- Materians fjärde fas är plasma.
- Det förekommer inte så mycket på jorden men i rymden så finns det mycket
- Plasma är ett energirikt tillstånd där molekyler & atomer börjar att lösas upp
- Plasma finns här på jorden, t.ex i ett lysrör.
- Fasövergång: växlingen från en fas till en annan.
Temperatur diagram
